Ni vet... jag har ganska svårt med känslor och sådär. Jag skenar ganska lätt iväg åt ett håll. Jävligt radikalt. Dvs. om jag blir arg blir jag oxtokig, blir jag ledsen blir jag självmordsbenägen. Men så har vi det bästa; när jag blir glad blir jag så glad att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen. Pga. att jag är sådan här är jag mycket tacksam över att jag är en glad person i mig själv. Nackdelen är däremot att jag ofta går folk på nerverna eller att de tror att jag har tagit tjack. Jag vet liksom inte riktigt var gränserna går och blir lätt överexalterad.

I alla fall... när jag då blir glad över något, eller när jag träffar någon jag tycker om, alternativt att jag ska berätta något jag verkligen tror på eller brinner för, då spärrar jag upp ögonen något EXTREMT.

Det kan se ut ungefär så här



Tänk att jag ser ut sådär, pratar jättasnabbt och jättehögt samtidigt som jag ser extremt glad ut. Det skrämmer människor, kan jag tänka.

Problemet är även att jag har märkt att detta smittar av sig på människor i min omgivning. Jag tänker inte på att jag ser ut så där förrän människan jag pratar med omedvetet börjar efterta mitt betéende.

Då tänker jag; Ser jag VERKLIGEN UT sådär?



Sedan brukar jag lite diskret försöka kisa med ögonen för att neutralisera.
Då kan jag se ut så här:




Om jag inte gör det kan jag känna hur hela mötet med personen annars bara blir en stor jävla exalterad bomb som smäller när jag tillslut har börjat prata om möjligt ännu högre och ännu snabbare pga. att jag blir så upptrissad.


Så... om jag ser ut sådär när vi ses har jag antagligen något väldigt, för mig, intressant att berätta alternativt att tjag bara är väldigt glad över att se dig. Kan verkligen inte kontrollera det. 


Och ja - folk har kommenterat det. Lots of times.

Jag har fått HALSFLUSS!

Det är ju faktiskt väldigt ironiskt att ett par tabletter som är mot halsfluss (då man har sjukt svårt att svälja) är i den här sizen. De är ungefär 2 cm långa.

Det är nästan så att man tror att de vill retas.





JA, GODNATT då, säger jag och mitt blodprovsfinger.




Jag är för övrigt är jätterädd när de ska ta en spruta eller stick i fingret. Jag håller armen så långt ifrån mig som möjlig, blundar mitt hårdaste och sprattlar med benen.
På riktigt, det var inte skrivet som skämt.

När nålen sedan snor lite blod från mig så känner jag hur armen sakta avlägsnas från mig och typ ruttnar ihop alternativt att den förlamas. SÅ KÄNNS DET!

"Jaha, vad är det där?", undrar väl ni. JA, det är en SKO!





Nelly.com har nämligen en stor skotävling där man ska designa sin egen sko. Vinnaren får pris till ett värde av 30 lax exkl. sin sko tillverkad och såld på hemsidan.

Jag älskar att denne Mohammed vill att hans ska ska se ut så här.

Kan vi alla inte göra så att vi går in och röstar på denna sko så att den kammar hem vinsten. Sen kan vi köpa den där högen med skrot och trä på våra fötter.
Den ligger redan på plats 33 av 28873 bidrag. Helt fantastiskt!

Jävligt mycket Lady gaaagaaaaaaa!



 

Jag säger "man kan säga att det är som att de flesta white trash medelåldersmammor röker, men de flesta som röker är inte white trash medelåldersmammor."


När jag vill göra en jämförelse till att de flesta brottslingar har adhd, men de flesta som har adhd är inte brottslingr.

Fotnot: Accessoarbubblare till mitt exempel: Hund, hundbajspåse, slarvig knut på huvudet. Bekvämt. Gillar att sola utan solskyddsfaktor, rolig dialekt... "munkjacka".


Visst är det så?!

Jag älskar att den här killen har bäver som sitt favoritdjur.

Alltså... BÄVER! Så jävla otippat.

Han kommer inte få det lätt... Jag gillar ju innovativa människor. Men ni vet ju hur folk är... det blir ju ett jävla liv så fort någon sticker ut lite. Heheheee

I Onsdags innan vi skulle gå till Ritz hade jag och Jennie denna konversation


Jennie: Jag skulle käka en mango och såg att den var lite rutten längst ner. Men jag var verkligen så HIMLA sugen på mango, så jag tänkte att jag skulle äta den ändå. Sen kom det helt plötsligt ut maskar ut det ruttna på mangon.
Jag: Men alltså... kunde du inte skärt bort det ruttna och käkat de andra då?
Tystnad
Jennie: Jo... men alltså... jag var verkligen så HIMLA sugen på mango!
Tystnad
Jennie: Jag hade verkligen sett fram emot att äta mango. Jag var SÅ HIMLA sugen.


Man hör verkligen vemodet i Jennies röst när hon gång på gång berättar hur HIMLA sugen hon var på mango att hon inte kunde motstå trots att den var rutten. Man hör verkligen hur mycket hon menar det hon säger.

Det var en stark scen

Denna SMSkonversation hade jag med min storasyster igår. Ni vet när jag var så bakis att jag knappt orkade resa mig upp ur sängen.





Jag vägde länge för och nackdelar mot varandra om jag verkligen skulle släppa in er så här djupt i mitt liv. Alltså, jag har ju hängt ut mig själv väldigt hårt tidigare här i bloggen. Men detta... ah...


För att citera en person som till min syster sa om mig "din syster är en MYCKET SJUK människa".

Idag har jag en av mina värsta bakfyllor någonsin. Min vän Klara har sen vi vaknade fått stå ut med en bitchig attityd från min sida när jag väl har förmått mig att säga något alls.

Sedan har jag mest bara stirrat upp i taket, målat mönster på min hand och funderat över min existens. SÅ likgiltig känner jag mig.



Jag hoppas att om någon skulle se detta, tror att det är en tatuering. Det skulle inte kännas lika kufigt som att ha målat på sig själv. Ingen aning om varför ...nä.


En bild från igår från Ritz strax innan det stängde (Findus, jag och Danielle)

Mina läppar svider som fan efter att jag pressat i solen och bränt mig. Jag var tvungen att smörja in dem med helosansalva. Nu ser jag nästan ut som fjortisarna med idomin på läpparna.

Alternativt att någon har sarrat på min mun bara sådär. Inte för att jag vet varför jag skulle ha gammalt sarr insmort som läppstift, men ni vet ju hur folk är nu för tiden. Det blir ett jävla liv.


så ja, jag vill bara klargöra det: Det är alltså helosansalva jag har på läpparna.

Jo men så att´eee... Marcus Öhrn ville ju då bli min vän på Facebook. Inget konstigt med det.


Sen att jag var kär i honom när jag var mindre, då och han var med i Fame Factory och hade kajal kring ögonen, är ju en annan sak. Ni vet, när jag hade min alternativa stil.

Min lillasyster var ju kär i Harry Potter när hon var liten (något hon idag förnekar). Min standard var ju lite högre än Harry Potter då. Jojo...


Men som sagt... inget konstigt med att vi är vänner. Just hanging atound, huh!